Bakgrund: Vattenf?rlossning inneb?r att kvinnan f?der sitt barn helt under vattenytan. Bristande bevis g?llande vattenf?dslar bidrog till en avr?dan att f?da i vatten. ?r 2014 b?rjade vattenf?rlossning implementeras igen i Sverige efter en stor efterfr?gan fr?n kvinnor. Kvinnor som ?nskar f?da i vatten b?r ha en l?g-risk graviditet samt uppfylla kriterier och f?ruts?ttningar. Tidigare forskning visar f?rdelar med vattenf?rlossning f?r b?de kvinna och barn.

Bakgrund: Vattenf?dsel har skett i alla tider, men under 1990-talet f?rsvann det fr?n klinikerna i Sverige. Befintlig forskning visar att det finns m?nga f?rdelar med vattenf?dsel, s? som minskad risk f?r bristning, mindre interventioner och att det ?r kostnadseffektivt f?r landstinget. Patienter som f?tt i vatten och barnmorskor som bist?r vattenf?rlossning anser vattenf?rlossning mycket f?rdelaktig. Syfte: Syftet med arbetet ?r att unders?ka vad de olika f?rlossningsklinikerna i Sverige har f?r likheter och skillnader i sina rekommendationer ang?ende f?dsel i vatten. Metod: Inh?mtning av data har skett fr?n Sveriges 44 f?rlossningskliniker.

Bakgrund: En vanlig komplikation relaterat till graviditet och f?rlossning ?r urinretention. Denna komplikation ?r ?verg?ende hos majoriteten av de som drabbats men ?r trots detta en vanligt f?rekommande orsak till v?rdskada som kan orsakas av bristande riktlinjer. F?r att minska risken f?r best?ende skador orsakade av urinretention postpartum kr?vs riktlinjer som ?r grundade i aktuell vetenskaplig evidens. I denna studie avser begreppet postpartum tiden upp till en vecka efter f?rlossning. Syfte: Syftet med studien ?r att systematisk bed?ma kvaliteten p? Sveriges f?rlossningsklinikers riktlinjer g?llande urinretention postpartum. Metod: Riktlinjer erh?lls fr?n totalt 36 av Sveriges 44 f?rlossningskliniker, totalt erh?lls 19 riktlinjer, d? vissa enheter anv?nde samma.

Bakgrund: Sexuell h?lsa ?r en grundl?ggande komponent f?r den upplevda h?lsan. En f?rlossningsbristning drabbar majoriteten av alla kvinnor som f?der barn och har visat sig kunna p?verka s?v?l kvinnans fysiska som psykiska h?lsa. I barnmorskans ansvarsomr?de ing?r att fr?mja den sexuella h?lsan och att ta hand om kvinnan under graviditet, f?rlossning och post partum. Syfte: Syftet med denna systematiska litteratur?versikt var att belysa kvinnors sexuella h?lsa efter bristning som uppst?tt i samband med vaginal f?rlossning. Metod: En systematisk litteratur?versikt med integrativ design har utf?rts.

Bakgrund: Endast ett fåtal kvinnor i Norden väljer en planerad hemförlossning. I Sverige har en studie gjorts för att undersöka vilka karaktärsdrag som går att urskilja hos dessa kvinnor men liknande studier saknas för Norden.Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva vad som är karaktäristika för kvinnor i Norden som väljer en planerad hemförlossning samt jämföra karaktäristika hos kvinnor i Sverige med kvinnor från tre andra nordiska länder.Metod: Studien är en retrospektiv tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats. Materialet är insamlat mellan 2009-2011 inom ramen för forskningsnätverket ?Nordic Homebirth? via enkätformulär på internetsidan www.nordichomebirth.com. Icke-parametriska analyser genomfördes med hjälp av Chitvå-test.Resultat: Totalt svarade 778 kvinnor på enkäten.

Syftet med examensarbetet är att få reda på förskollärarens roll vid utevistelse. Har de någonplanerad utevistelse? Vad anser de om sin egen roll vid utevistelse och varför har manutevistelse? Jag har gjort en kvalitativ undersökning där fyra förskollärare har intervjuats ochobservationer på två förskolor har gjorts. Resultatet visar att man som förskollärare ska varamedforskare, inspiratörer, och aktiv med barnen. Det förekommer planerad utevistelse men iolika utsträckning.

Vi har läst på Barndoms och ungdomsvetenskapliga programmet. På denna utbildning lägger man stor vikt vid lek och rörelse, som kan vara en betydelsefull del av lärandet i skolan och på fritiden. En stor del av utbildningen behandlar också det talade och skrivna språket. Vår studie grundar sit på intervjuer av en klasslärare, en fritidspedagog och en idrottslärare gjorda på en skola i södra Sverige. Utöver intervjuer har vi läst litteratur kring ämnet och valt att observera hur de intervjuade arbetar och i vilken miljö.

Bakgrund: Endast ett fåtal kvinnor i Norden väljer en planerad hemförlossning. I Sverige har en studie gjorts för att undersöka vilka karaktärsdrag som går att urskilja hos dessa kvinnor men liknande studier saknas för Norden.Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva vad som är karaktäristika för kvinnor i Norden som väljer en planerad hemförlossning samt jämföra karaktäristika hos kvinnor i Sverige med kvinnor från tre andra nordiska länder.Metod: Studien är en retrospektiv tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats. Materialet är insamlat mellan 2009-2011 inom ramen för forskningsnätverket ?Nordic Homebirth? via enkätformulär på internetsidan www.nordichomebirth.com. Icke-parametriska analyser genomfördes med hjälp av Chitvå-test.Resultat: Totalt svarade 778 kvinnor på enkäten.

Bakgrund: Endast ett fåtal kvinnor i Norden väljer en planerad hemförlossning. I Sverige har en studie gjorts för att undersöka vilka karaktärsdrag som går att urskilja hos dessa kvinnor men liknande studier saknas för Norden.Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva vad som är karaktäristika för kvinnor i Norden som väljer en planerad hemförlossning samt jämföra karaktäristika hos kvinnor i Sverige med kvinnor från tre andra nordiska länder.Metod: Studien är en retrospektiv tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats. Materialet är insamlat mellan 2009-2011 inom ramen för forskningsnätverket ?Nordic Homebirth? via enkätformulär på internetsidan www.nordichomebirth.com. Icke-parametriska analyser genomfördes med hjälp av Chitvå-test.Resultat: Totalt svarade 778 kvinnor på enkäten.

Studiens syfte är att undersöka på vilka sätt samtal med matematiskt innehåll är en planerad aktivitet i matematikundervisningen, hur elever upplever olika undervisningssätt och vilka uppfattningar eleverna har om konsekvenserna av dessa. Definitionen av begreppen kommunikation och samtal föregår en beskrivning av läroplaner, kursplaner och undervisningen i dagens skola samt en beskrivning av samtalets olika funktioner i undervisningen. De metoder som använts för undersökningen är intervjuer med lärare och gruppintervjuer och enkäter med elever i årskurs nio. Undersökningen visar att samtal är en planerad aktivitet i samtliga undersökta grupper, men att samtal planeras in på olika sätt. Samtliga elever inbjuds till att samtala om matematik vid genomgångar och när de behöver hjälp med att finna lösningar vid individuellt räknande i matematikböckerna.

Bakgrund: Endast ett fåtal kvinnor i Norden väljer en planerad hemförlossning. I Sverige har en studie gjorts för att undersöka vilka karaktärsdrag som går att urskilja hos dessa kvinnor men liknande studier saknas för Norden.Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva vad som är karaktäristika för kvinnor i Norden som väljer en planerad hemförlossning samt jämföra karaktäristika hos kvinnor i Sverige med kvinnor från tre andra nordiska länder.Metod: Studien är en retrospektiv tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats. Materialet är insamlat mellan 2009-2011 inom ramen för forskningsnätverket ?Nordic Homebirth? via enkätformulär på internetsidan www.nordichomebirth.com. Icke-parametriska analyser genomfördes med hjälp av Chitvå-test.Resultat: Totalt svarade 778 kvinnor på enkäten.

Syftet med studien har varit att undersöka i vilken utsträckning utbildade fritidspedagogers genusarbete vilar på en teoretisk grund och vilka effekter detta får på planerad verksamhet ur ett genusperspektiv. Studien utgick från en kvalitativ forskningsansats med semistrukturerad intervju som metod. I studien intervjuades tre fritidspedagoger. I resultatet kan man utläsa stora genusteoretiska kunskapsbrister hos fritidspedagogerna samt en avsaknad av genusperspektiv i planerad verksamhet. Detta kan främst förklaras med bristande utbildning och fortbildning inom just genus, men också på grund av avsaknad av direktiv från rektorerna på respektive skola..

Vi har gjort en kvalitativ intervjustudie på sex förskolor där vi har intervjuat elva pedagoger, för att undersöka verksamma pedagogers uppfattningar om utomhusmiljöns betydelse för barn i förskolan. Intervjuerna gjordes på respektive pedagogs förskola, vi använder oss av öppna frågor som är kopplade till studiens syfte.För att svara på syftet formulerade vi följande frågeställningar, vilka syften beskriver pedagoger att de har i planerad utomhusmiljö? Vilka syften beskriver pedagoger att de har i naturmiljö? Vilka aspekter lyfter pedagoger fram som betydelsefulla i barns lärande i planerad utomhusmiljö samt naturmiljö?Resultatet visar att pedagogerna ser utomhusmiljön som en bra plats för lärandet eftersom i naturen får barnen öva grovmotorik naturligt, när de till exempel klättrar över stenar och grenar. Den planerade utomhusmiljön och naturen är viktig och är en daglig aktivitet för barnen i förskolan berättar de intervjuade pedagogerna. Resultatet visar också att det lärandet barnen kan få inomhus i matematik går bra att göra utomhus genom praktiska övningar med naturmaterialet som finns. .

Dagligen kommer barn till sjukhus inför en planerad operation. De flesta barn är mer eller mindre ängsliga. De kommer till en okänd miljö och vet inte vad som ska hända. Att inte veta vad som ska hända skapar oro och rädsla. Barns oro och rädsla inför planerad operation kan även påverka barnets beteende negativt efter operationen med bland annat separationsångest och sömnsvårigheter.

Syftet med mitt examensarbte var att skapa en medvetet planerad språkmiljö, som ledde till ett framgångsrikare andraspråkslärande. Detta inbegrep bl.a att upprätta en generell handlingsplan samt individuella studieplaner för andraspråkseleverna, att arbeta enligt studieplanerna samt att undersöka berörda elevers och lärares upplevelser av planernas betydelse för framgångsrikare andraspråkslärande. För den undersökningen valde jag kvalitativa intervjuer med fenomenologisk ansats. Undersöknngsgruppen bestod av fyra elever, samtliga pojkar, från samma land med samma modersmål. Som förundersökning gjordes en inledande gruppintervju med eleverna om hur de upplevde sin nuvarande lärande-/skolsituation.